Snöskotererotik

Kylan har börjat att lägga sig och dagarna blir allt längre. Vi är inne i mitten av februari månad och skotersäsongen är snart i full gång. Nu mäts tid och pengar i antalet körda skotermil och förvridna variatorremmar. Ja, grabbarnas skotererotiska känslor går det ingen nöd på. De senaste husfesterna har de unga männen försvunnit in i garaget. Likt tonårspojkar som känner doften av brännvin och minnesluckor.
Snabbt fylls husen av koloxid och tvåtaktsolja. På varsin skoterdyna med motorn på tomgång drömmer de sig bort och trycker in gasreglaget. Höga på skoterdrömmar och livsfarlig rök sitter de och torrgasar. Gasar och ljuger samtidigt som de försöker att få sin röst hörd i skriket av tvåtaktsmaskiner.

Snöprognosen för Njakkaure är mellan 100 och 150 centimeter och i morgon åker vi mest troligt upp till timmerstugan, gasollamporna och järnspisen. Vi trotsar vetskapen om att gasol, vedrök, olja, bensin och glykol förmodligen kommer att bränna våra hjärnceller. Vi trotsar även ett snödjup som kommer att orsaka fastkörningar, snödöpningar och slitsamt svettande.

Jag ser tillbaka på bilder från den stora fjällresan 1986 och blir varm i kroppen. För 24 år sedan var skoteråkare ett tufft och slitsamt folkslag. De kämpade mot fjälllämmlarna om rätten att skita på utedass och pimplade röding för att få protein.

Snöskotererotik.